Omsorgsnämnden 13 december

Årets sista nämnd inleddes med ett antal informationspunkter. Av intresse här var att processen kring att etablera ett samarbete med regionen kring en samordnad drift av kommunens sjuksköterskor och regionens lokala läkarresurs fortgår. Liberalerna stödjer denna process och hoppas att den resulterar i ett faktiskt samarbete. Under meddelanden ställde jag en fråga kring förvaltningens reflektioner kring den i media refererade domen kring hemflyttningen av de ensamkommande flyktingbarnen som placerats i Ystad. Förvaltningens slutsats av domen var att de brustit i dokumentationen kring de ensamkommande barnens delaktighet och inställning kring att flyttas från Ystad till Vellinge. Förvaltningsrätten hade inga synpunkter på själva hemtagningsprocessen. Förvaltningens slutsats var att domen inte kommer att hindra hemtagningsprocessen av ensamkommande barn (EKB) men förhala den. Liberalerna stödjer linjen att hemtagningen av EKB sker under rättssäkra former då det är det bästa för både barnen och kommunen.

Nästa ärende av intresse var frågan kring hur det nya Omtankens hus i Höllviken ska drivas när det står klart för inflyttning om ett år. Förslaget från förvaltningen var en fortsatt upphandlad drift i enlighet med konstruktionen för det befintliga Kronodalsgården. Majoritetens förslag var att upphandla driften av Omtankens hus men att upphandlingen av restaurangen görs separat. Liberalerna godtog detta förslag men yrkade samtidigt på att det även skulle tas fram en konsekvensbeskrivning av vad en kommunal drift skulle innebära för kommunen samt om en kommunal drift är det samhällsekonomiskt mest lönsamma alternativet. Anledningen till detta tilläggsyrkande är två till antalet. För det första bör det vid uppstarten av en ny verksamhet finns ett fullständigt beslutsunderlag där alla möjliga alternativ är framtagna och värderade. För det andra visar ekonomisk forskning att det inte är självklart att en upphandlad drift alltid är det bästa alternativet. Därför bör en grundlig utredning göras för att hitta det samhällsekonomiskt bästa alternativet. Allt för att värna skattebetalarnas pengar. Men detta tilläggsyrkande avslogs av Moderaterna.

Nästa ärende av intresse var budgeten för år 2017. Då fullmäktige antog budgeten den 22 november var nämndens budget skriven utifrån fullmäktiges beslut. Då Liberalernas budgetförslag i fullmäktige innebar att huvuddelen av majoritetens förslag godtogs blev även Liberalernas förslag i nämnden ett ändringsyrkande av huvudförslaget. Liberalerna hade därför tre ändringsyrkanden till budget 2017. Det första ändringsyrkandet var att det tredje mätbara målet i styrkortet skulle ändras från arbetsplatsanknytning i 1-2 månader till en praktikplats inom 6 månader. Det för att kommunen behöver satsa offensivt för att få de nyanlända i arbete då tidigare statistik kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden Det andra ändringsyrkandet gällde det andra mätbara målet i styrkortet. Huvudförslaget var att NMI för äldreomsorgen ska förbättras men att det ska mätas först 2018. Det är ett helt fel förslag då det inte går att utvärdera i bokslutet för 2017. Liberalerna föreslog då att det mätbara målet istället skulle vara att ingen ska behöva vänta mer än tre månader på att få tillträde till sin beviljade vård- och omsorgsplats. Det tredje ändringsyrkandet var att återkomma till fullmäktige med en begäran om tilläggsanslag på 3,6 Mkr för att hantera de löneökningar som förväntas under 2017. Det sista ändringsyrkandet är för att tillse att det inte blir personalneddragningar som drabbar våra vårdtagare. Alla dessa tilläggsyrkanden avslogs av Moderaterna trots tilläggsyrkandenas goda avsikter.

Omsorgsnämnden 15 november

Dagens sammanträde började med ett antal informationspunkter. Av intresse här var en genomgång av en undersökning kring var Vellinges äldre tycker om sin hemtjänst eller vård- och omsorgsboende. Utfallet visade på en ökad nöjdhet, sett för kommunen som helhet, för brukarna av hemtjänsten vilket är bra. Nöjdheten med hemtjänsten varierar mellan kommunens olika delar men uppnår hög nöjdhet i alla kommunens delar. Även nöjdheten för de som bor på ett vård- och omsorgsboendena har stigit jämfört med tidigare år. När det gäller vård- och omsorgsboendena finns dock två avvikelser. Den första är att Postgården får en betydligt lägre nöjdhet än boenden och den andra är att S:t Knut uppnår en nöjdhet på 100 % trots att alla delfrågorna långt ifrån uppnår 100 % i nöjdhet. När det gäller Postgården kommer utföraren få ett uppdrag om att se vad som kan göras för att förbättra situationen. Det märkliga utfallet för S:t Knut visar på problemet med att göra undersökningar på för små populationer. En enskild individs tolkning och svar på en fråga kan förvränga resultatet från vad det faktiskt ska vara. Det är förmodligen vad som hänt i fallet med S:t Knut. Ett mer rimligt utfall vore vara en nöjdhet i linje med övriga boendens snitt på 85-90 %. Därför bör denna undersökning behandlas med den osäkerhet som är berättigad och kompletteras av andra undersökningskällor.

Nästa ärende av intresse var en rapport författad av chefen för IFO kring vilka kostnader kommunen har innan arbetsförmedlingen börja betala ut etableringsersättning. Kommunen har betalat ut 292 500 kr som inte täcks av statsbidrag under perioden mars till augusti 2016 för de 50-talet individer som kommunen tagit emot under den perioden. Den främsta orsaken till det är att handläggningstiderna hos arbetsförmedlingen under samma period som ovan har varit dubbelt så lång jämfört med de 30 dagar som statens ersättning täcker. Staten låter alltså kommunen ta den ekonomiska konsekvensen av att staten inte gör det staten säger den ska göra. Det finns inte någon möjlighet för kommunen att kräva dessa 292 500 kr av staten. Det bör i sammanhanget noteras att kostnaden 292 500 kr bara motsvarar ett halvår och en tredjedel av det mottagande som kommunen är ålagt. Omräknat blir kostnaden för statens misslyckande 1,755 mnkr vid ett mottagande enligt tilldelningstal och sett på helår. Det är inte hållbart i längden att staten skjuter kostnaden för sitt misslyckande på kommunerna. Vellinge kommun kan inte göra mer än att genom samtal försöka påverka de statliga myndigheterna att agera fortare. Den åtgärder som bör ske är, att som Liberalerna föreslagit, lägga ner arbetsförmedlingen i dess nuvarande form och göra en fullständig omstrukturering av dess uppdrag.

Nästa ärende av intresse var ett förslag att justera maxtaxan uppåt. Staten har genom en lagändring gett kommunerna möjlighet att ta ut en högre maxtaxa. Förslaget från majoriteten var dock att Vellinge kommun inte skulle utnyttja denna möjlighet. Liberalerna yrkade dock på att Vellinge kommun skulle utnyttja denna möjlighet. Anledningen till detta ställningstagande är att var och en ska betala avgifterna utefter sin inkomstnivå, då avgiftsnivån bestäms efter inkomst, och att det ska gälla hela inkomstspannet. Maxtaxan innebär idag att de med de högsta inkomsterna betalar en mindre andel av sin inkomst i avgifter än vad de med lägre inkomster gör. Det har länge varit en liberal linje att ingen grupp ska ha särskilda privilegier utan att alla ska bidra lika.

Det sista ärendet av intresse för denna nämnden var kvartalsrapporten till IVO visade på att 0 personer hade fått vänta mer än tre månader på att få en beviljad plats på ett vård- och omsorgsboende. Det är mycket glädjande siffror och första gången under mina 4,5 år i nämnden som siffrorna slagit i botten. Det är dock viktigt att inte nu slå sig till ro utan fortsätta arbetet med att få fram fler vård- och omsorgsboenden. Tjänstemännens prognoser pekar på det. Men majoriteten verkar dock ha slagit sig till ro så Liberalerna får fortsätta att trycka på så att kommunen ger medborgarna vad de har rätt till.