tisdag 26 december 2017

Omsorgsnämnden 12 december

Årets sista nämnd inleddes med en informationspunkt som var värda att notera. Den genomfördes av två representanter för kommunens elevhälsa som gjorde en genomgång av årets drogvaneenkät. Drogvaneenkäten har genomförts bland kommunens högstadie- och gymnasieelever. Resultaten visar på både goda trender och dåliga trender. De goda trenderna är att det sups betydligt mindre bland ungdomen idag än i slutet av 1990-talet, då de första drogvaneenkäterna genomfördes. Alkoholdebuten har också skjutits upp i ålder jämfört med de första drogvaneenkäterna. De dåliga trenderna är att de som trots allt dricker alkohol i väldigt hög utsträckning får den langad av föräldrar, äldre syskon och äldre kamrater. Även om den olagliga försäljningen också spelar en betydande roll är det främst för gymnasieungdomarna. När det gäller högstadieungdomarna är langning via familj och vänner en av de vanligaste metoder att införskaffa alkohol. Detta är illavarslande då föräldrarna begår direkta lagbrott i tron att det blir bättre om ungdomarna dricker hemma, och därmed dricker mindre. Detta stämmer inte och är en myt. Förhållandet är istället det omvända. Vad bör göras åt detta? Att langning är olagligt och skadligt torde vara allmän kunskap. Det hade därför varit intressant att undersöka alkoholvanorna hos framförallt de föräldrar som langar sprit till sin underåriga barn och se om det finns något samband mellan föräldrarnas eget drickande och hur mycket de bjuder sina barn på.

Nästa ärende av intresse var en dom från förvaltningsrätten i Malmö som fanns bland meddelandena. Det gällde en av de ungdomar som ett senare ärende handlar om, nämligen de som under asylprocessen hunnit bli 18 år och därmed gått över och blivit Migrationsverkets ansvar men fortsätter att visats i kommunen och studerar vid en gymnasieskola. Då alla stöd från kommunen upphör vid 18-årsdagen och Migrationsverket bedömer det fortsatta vistandet i Vellinge kommun som egen bosättning, vilket ska finansieras själv, står ungdomen utan försörjning. Ungdomen hade därmed ansökt om försörjningsstöd hos Omsorgsnämnden. Omsorgsnämnden avslog begäran med hänvisning till att ungdomen ska skriva in sig på etableringen hos Arbetsförmedlingen och på så vis erhålla försörjning. Detta beslut överklagades av ungdomen med hänvisning till att gymnasiestudier är ett krav för det tillfälliga uppehållstillstånd som ungdomen beviljats. Domen från förvaltningsrätten blev att omsorgsnämndens beslut upphävdes och återförvisades till omsorgsnämnden för förnyad handläggning. Som grund för beslutet hade förvaltningsrätten ett förarbete som betonade att gymnasiestudier är en lika viktig del i etableringen som att stå till arbetsmarknadens förfogande. Liberalerna ställde frågan kring vilka konsekvenser denna domen får. Svaret från IFO-chefen Roger Eriksson var att det de försörjningsstöd som betalas ut till denna grupp av ungdomar för gymnasiestudier från och med 1 januari 2018 kan återsökas hos staten enligt nya regler kring etableringsersättningen. Rutinen hos socialsekreterarna kommer därmed förändras och försörjningsstöd betalas ut till ungdomar som fyllt 18 år under asylprocessen och blivit kvar i kommunen för att bedriva gymnasiestudier.

Nästa ärende av intresse var vad som skulle göras av det tillfälliga statsbidrag som staten betalar ut för ensamkommande barn som fyller 18 år under asylprocessen. I den tjänsteskrivelse som låg till grund för ärendet gjordes en gedigen genomgång av de ekonomiska och juridiska förutsättningarna som finns för att hantera detta tillfälliga statsbidrag. För det första konstaterades att det tillfälliga statsbidraget på 900 tkr inte alls täcker kostnaderna för att låta dessa ungdomar bo kvar i kommunen. Kostnaden för att låta ungdomarna kvarstå i kommunen beräknas till ca 2,8 mnkr. Rent juridiskt ändras inte ansvarsförhållandet utan statens ansvar för mat och husrum samt skolgång för ungdomarna kvarstår. Det gjordes även en genomgång av hur ett föreningsbidrag till ideella föreningar som arbetar med att stötta dessa individer fungerar i Stockholms och Göteborgs kommuner. Anledningen till att detta alternativ diskuteras i tjänsteskrivelsen är att det inkommit en skrivelse från MedMänniskaNu kring att skapa ett sådant föreningsstöd. Slutligen konstaterades att för att omsorgsnämnden skulle kunna införa ett föreningsbidrag som i Stockholm och Göteborg ifall dess reglemente ändrades. Detta gjorde att tjänsteskrivelsen landade i fem olika förslag till beslut. Liberalerna valde att ställa sig bakom det femte förslaget till beslut vilket innebar att ett föreningsbidrag till ideella föreningar som arbetar med målgruppen skulle skapas. Som andra yrkande ville Liberalerna att nämnden skulle tillskriva fullmäktige med en begäran om ändring av nämndens reglemente. Tredje yrkandet var att statsbidraget i sin helhet skulle budgeteras om till 2018 för att ge föreningarna en möjlighet att nyttja det. Detta förslag röstades ned av den moderata majoriteten tillsammans med SD. Övriga oppositionspartier hade liknande yrkanden. Moderaterna var dock inte mogna att ta beslut i nämnden utan hänsköt ärende till kommunstyrelsen för avgörande, fortfarande med rekommendationen att stoppa in pengarna i den löpande driften av verksamheten för de ensamkommande barnen som det ser ut idag, alltså utan den målgrupp som statsbidraget är avsett för.

Nästa ärende av intresse var budgeten för 2018. Budgeten är svår att beskriva kortfattat vilket gör att jag inriktar mig på de ändringsyrkande som Liberalerna gjorde. Samtliga av dessa ändringsyrkanden röstades ned av den moderata majoriteten. Däremot instämde Liberalerna i Moderaternas tilläggsyrkande till liggande budgetförslag om att skapa ett föreningsbidrag till ideella föreningar som arbetar med ensamkommande barn. Liberalernas första tilläggsyrkande gällde ett av nämndens verksamhetsmål. Vårt yrkande var att målet skulle vara En skola i toppklass - Alla ungdomar som kommunen placerat ska uppnå gymnasiekompetens och inte liggande förslaget som var En skola i toppklass - Alla ungdomar som kommunen placerat ska ges möjlighet att uppnå gymnasiekompetens. Liberalerna vill med ändringen i verksamhetsmålet betona vikten av en fullgod gymnasieutbildning för att få en god etablering på arbetsmarknaden och därmed nå egenförsörjning. Även om omsorgsnämnden inte ansvara för själva utbildningen är en stabil och stöttande minst lika viktig för lyckade studier och att målet måste vara att studier ska lyckas även om inte detta kommer att lyckas i alla fall. Liberalernas andra yrkande handlade om att lägga till ett ytterligare verksamhetsmål nämligen att det under bästa möjliga medborgarnytta skulle införas ett nytt mål med följande lydelse: Ingen ska behöva vänta mer än tre månader på att få tillträde till en beviljad vård- och omsorgsplats. Liberalerna vill med detta verksamhetsmål verka för att alla för den vård de har rätt till inom rimlig tid. Det tredje yrkandet gällde att flytta 3 mnkr från den föreslagna budgeten för vård- och omsorgsboendena till budgeten för försörjningsstödet. Då Liberalerna anser att det är viktigt att Omtankens hus får bli ordentligt färdigt inte hastas fram tillsammans med att de platser som tillkommer där, jämfört med de befintliga platserna på Kronodalsgården, inte behöver tas i bruk direkt vid invigning uppstår ett utrymme inom vård- och omsorgsboendena att föra över till försörjningsstödet. Pengarna behövs där för att täcka de ökade kostnaderna som kommer under 2018 då de nyanländas etableringsersättning upphör och de kommer att övergå till försörjningsstödet då etableringen på arbetsmarknaden ännu är ytterst bristfällig. Att som Moderaterna inte ta höjd för detta faktum är att lura sig själv och kommunmedborgarna. 

Slutligen kan det noteras att det blir undertecknad som kommer att leda en arbetsgrupp som kommer ta fram en plan för nämndens medborgardialog under 2018. Medborgardialogen ska handla om frågor som berör barn och unga vuxna med särskilda behov. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar