Omsorgsnämnden 10 november

Huvudfokus för nämndens möte i november var nämndens internbudget för 2016. Detta kommer jag att återkomma till längre ner. Övriga ärenden var rena rutinärenden och administration samt en del inspektionsrapporter för delar av kommunens hemtjänst och vård- och omsorgsboenden. Rapporterna visar överlag på god kvalité i verksamheten med några mindre anmärkningar som ska återrapporteras till nämnden. Det presenterades också en intressant rapport där olika aspekter av kommunens socialtjänst har jämförts med andra liknande kommuner och kommuner i Vellinges närhet. Av rapporten framgår att på en del områden utmärker sig Vellinge kommun positivt och på andra områden negativt. Till exempel har Vellinge kommun  lägre återaktualiseringsgrad för barn 12 år och yngre än både jämförbara kommuner och rikssnittet medan det för ungdomar i åldrarna 13-20 år är tvärt om. Det beslutades att förvaltningen ska utreda och analysera det sämre resultatet för ungdomarna och återkomma till nämnden kring detta.

Som nämndes ovan var nämndens budget för 2016 huvudnumret för mötet. Här gjorde Folkpartiet ett yrkande om ändring i det föreslagna styrkortet, alltså de mål och förbättringar som nämnden uppdrar år förvaltningen att utföra under 2016.Yrkandet var som följer:

Folkpartiet yrkar på att insatsen/aktiviteten för att uppnå nämndsmålet om att medborgaren känner trygghet i att få hjälp ner det behövs ändras från föreslagen lydelse till följande:

Att genomsnittet i de kvartalsvis sammanställda rapporterna avseende icke verkställda beslut inom tre månader skall ha ett genomsnitt på noll vad avser icke verkställda beslut när det kommer till vård- och omsorgsboende.

I övrigt tillstyrks styrkortet och föreslagna insatser/aktiviteter. Motiveringen bakom detta yrkande är att det för medborgarnas trygghet är viktigt att veta att kommunen arbetar för att när man har ett konstaterat behov av hjälp även får det inom rimlig tid. Så är inte fallet i dagsläget. Det kan även tilläggas att i fall Vellinges kommunfullmäktige den 21 oktober 2015 hade antagit Folkpartiet Liberalernas förslag till budget för 2016 hade omsorgsnämnden tilldelats en ram på 422,8 mnkr. I omsorgsnämndens budget för 2016 hade det i så fall inneburit att verksamheterna hade tilldelats en total nettoram om 362,2 mnkr för vård och omsorg, 43,4 mnkr för individ- och familjeomsorg, 3,9 mnkr för ensamkommande flyktingbarn och 10,0 mnkr arbetscentrum. För vård och omsorgs olika underverksamheter hade det inneburit ett tillskott till hemtjänsten på 1,5 mnkr utöver den budget som antagits av omsorgsnämnden. Folkpartiet Liberalerna hade velat att med dessa ramfördelningar förbättra möjligheterna för fler aktörer inom hemtjänsten, en större beredskap för de utmaningar som det stora flyktingmottagandet innebär samt att ge arbetscentrum en vidgad roll kring att stötta och hjälpa arbetslösa till arbete. 

Om 3,9 mnkr räcker till flyktingverksamhet är svårt att veta med dagens mycket höga mottagande, väsentligt högre än när budgetförslagen lades i somras. Till detta kommer att en tvångslag kommer att innebära att Vellinge kommun för första gången kommer att ta emot vuxna flyktingar. Därför tillstyrkte Folkpartiet ordförandes förslag om en utredning kring vilken kostnader det förändrade mottagandet kommer innebära för kommunen och därmed i förläningen behovet av en tilläggsbudget. Detta är ett sent uppvaknande av den moderata ledning som borde ha agerat tidigare och inte under galgen som förra gången.  

Omsorgsnämnden 22 september

På nämndens sammanträde fanns det bland rutinärendena ett antal punkter som är värda att notera. Den första punkten rör nämndens yttrande kring detaljplanen för Höllviken 18:26, f d Judiska församlingens sommarkoloni. Här yrkade Folkpartiet på att lägga till en skrivning om behovet av trygghetslägenheter vid sidan av behovet av bostäder för de ensamkommande flyktingbarn som kommunen har tagit emot. Det yrkande stöddes Moderaterna och Socialdemokraterna. Anledningen till detta yrkande är det inom kommunen finns ett uppdämt av båda typerna bostäder, vilket framgår både av den långa kön till kommunens bostadsbolag samt av den demografiska strukturen på kommunen. Fastighetens storlek, 11 000 kvm, dess utseende och läge i Höllviken gör detta till ett tillfälle som inte får missas. Att fastigheten redan idag avviker från omgivningen är ytterligare ett argument för att trygghetslägenheter där bör övervägas.

Den andra punkten rör delårsrapporten per den 30 juni. Den visar att nämnden prognostiseras att göra ett plus på 2,5 mnkr för år 2015. Det är ett bra resultat och i linje med vad som är bra långsiktigt för nämnden. Det döljer dock betydande skevheter. Vård och omsorgen beräknas gå med ett överskott på 8 mnkr medan mottagandet av ensamkommande flyktingbarn beräknas gå med ett underskott på 6,3 mnkr. Att det nästan färdiga HVB-boendet i Höllviken då eldhärjas är inte bra ur ekonomisk synvinkel, då underskottet inom mottagandet av ensamkommande flyktingbarn till stor del består av att kommunen måste köpa dyrare platser utanför kommunens gränser då det saknas platser inom kommunen. Att anlägga bränder är självklart förkastligt ur en rent moralisk aspekt också. Bristen på platser beror delvis på kommunens senfärdiga agerande med att välkomna dessa barn och därmed bygga upp den struktur som krävs för att hantera verksamheten.

Den tredje är mer än anmärkning kring logisk konsekvens. Detta kommer också från delårsrapporten och rör de mål som nämnden ska uppfylla vid årets slut. I fall målet är att alla barn ska genomföra en enkät och det sedan i kommentaren framgår att alla barn inte har genomfört enkäten kan man inte sätta målet som uppnått då målet uppenbart inte är nått. Statistisk teori säger i och för sig att nå alla med en frågeenkät i en population inte är möjligt av diverse skäl men då bör det framgå av målet.

Omsorgsnämnden den 25 augusti

Senaste mötet med omsorgsnämnden bjöd på både rena rutinärenden som ärenden av större vikt. Jag kommer i detta inlägg att främst reflektera kring ärendena av större vikt. Det första av dessa ärenden är kvartalsrapporten till IVO avseende icke verkställda beslut där siffran för vård- och omsorgsboende är 37. Detta innebär alltså att 37 personer har fått vänta mer än tre månader på att få plats på ett boende som kommunen redan har gett dem tillstånd till via sina biståndshandläggare. Samma siffra var för två år sedan 23 stycken. Då skall man hålla i minnet att kommunen har lite drygt 200 platser till sitt förfogande. Det innebär alltså att efterfrågan ligger på cirka 117 % av det utbud som finns att tillgå. Då detta kommer att bli en följetong framöver i denna blogg, då rapporten återkommer var tredje månad, kommer jag att förklara vilka personer som kommer i anspråk för dessa platser senare. Likaså vad som utmärker dessa boenden. Min inställning till detta är att detta inte är hållbart och en inkonsekvens gentemot medborgarna.

Vad görs dock åt bristen på platser från kommunens, och därmed moderaternas, sida? Ja, det byggs platser på S:t Knut i Skanör, klart till våren nästa år. Det inrymmer 35 platser. Det kommer att minska kön substantiellt men den kommer fortfarande att vara kvar. Fortsätter sedan ökningstakten i personer som fått vänta mer än tre månader på plats är det ett rimligt antagande att siffran 37 är 44 för samma period nästa år. 2017 blir siffran 16 platser, inklusive de nya platserna på S:t Knut. Ytterligare planer finns på Kronodalsgårdsområdet i Höllviken för 24 platser som idag bedöms vara klart till jul 2017 då processen har tagit nio år. Nio år är en alldeles för lång tid och försämrar möjligheterna att ge den bästa möjliga vården till kommunens äldre. Detta är i synnerhet alarmerande med tanke på de kraftigt ökande årskullarna som kommer framöver. Processen karaktäriseras också av senfärdighet och ett lappande av håll som uppstår. Vad vill då Folkpartiet i Vellinge göra åt saken? Jag är den förste att erkänna att frågan om framtidens äldrevård är komplex och resurskrävande men samtidigt är detta en av kommunens kärnuppgifter sedan gammalt. Ett första steg är dock att redan nu börja att detaljplanera för var de nya platser som befolkningsprognoserna säger vi behöver ska ligga någonstans i kommunen.

Det andra ärendet av vikt var avtalsförslaget från Region Skåne kring hur ansvarsfördelningen inom vården mellan kommunerna och regionen föreslås ses ut i framtiden. Avtalet innebär att ett antal uppgifter lämnas över från regionen till kommunen att utföra. Samtidigt innebär också avtalet att varje part betalar för sina åtaganden enligt nya arrangemanget. Avtalsförslaget innebär att regionen lägger över nya uppgifter på kommunerna utan att skicka med en enda krona utan behåller dessa själv. För att klara av dessa nya uppgifter måste då antingen något annat stå tillbaka eller skatten höjas och det avgörs av respektive kommunens ekonomiska situation och demografiska struktur. Avtalsförslaget innebär också att ett centralt samverkansorgan har det slutgiltiga uttolkningsansvaret och organisationsansvaret utan att ha kostnadsansvaret. Detta är en farlig konstruktion som kan bli väldigt kostnadsdrivande till liten nytta. Sammansättning  och tillsättning av detta centrala samverkansorgan är inte heller definierat i avtalet. Allt detta leder mig att det är ett oärligt försök att bakvägen höja regionskatten. I det svar som författats förslog jag att de synpunkter som kommunen har på avtalet skall inkluderas i det fortsatta arbetet. Beslutet blev dock att synpunkterna bör beaktas. Ett beklagligt beslut. I detta läget är det viktigt att ställa krav för att blir lyssnad på. Regionen har det största intresset av att avtalet kommer till stånd och kommunen då visar bestämdhet ökar chansen för ett bättre avtalsförslag då det finns drag i det som är värda att utveckla.