Det första ärendet av intresset på dagens nämnd var informationen kring hur verksamheten på S:t Knut utvecklas efter att en entreprenör tog över i januari. Den nya entreprenören är Vardaga. Sedan Vardaga tog över har personalomsättningen varit 20 %. Brister har konstaterats när det gäller rutiner, kontaktmannaskap och helhetssyn. De tekniska systemet har inte använts som de ska bl.a. skanningfuktionen mot verksamhetssystemen. Brister i städningen och hanteringen av textilier har också konstaterats. Sjuksköterskorna har inte planerat verksamheten för hela dygnet och bland de boende och anhöriga har missnöje med maten uttryckts. Brister i ledarskapet anförs som skäl för det inträffade. Detta duger givetvis inte utan i diskussioner med Vardaga har förvaltningen kommit fram till att verksamhetschefen byts ut, att en gruppchefsorganisation införs, stärkt överrapportering mellan olika skift och stärkt kontaktmannaskap. Viktigast av allt är dock att en kulturförändring genomförs på S:t Knut var budskapet från förvaltningen. Vardaga kommer till nästa nämnd i september för att informera hur arbetet fortskrider med att komma till rätta med bristerna. Det är också fram till september som företaget i första läget får på sig att åtgärda problemen i verksamheten. Om det räcker återstår att se men inget nämndes att det skulle vara bristande ekonomiska resurser bakom problemen.
Nästa ärende av intresse var revidering av kösystem till vård- och omsorgsboende för äldre. Gällande regler fram till nu har medgivit att den som tackar nej till en erbjuden vård- och omsorgsplats och ändå kunnat behålla sin plats i kön. Det vanligaste skälet till att tacka nej till en erbjuden plats har varit att den aktuella platsen inte har legat på den ort i kommunen som den vårdsökande önskade. Det vanligaste skälet till att en speciell ort önskas är att de anhöriga finns i eller kan lätt ta sig till orten. Dock kom det nu ett förslag om att gå ifrån denna regel och att den som tackar nej till en plats automatiskt hamnar sist i kön. Denna stora inskränkning i valfrihet och individens självbestämmande röstade givetvis Liberalerna nej till. Fick även stöd av Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna på denna punkt. Ett antal skäl fördes fram för att inte ge kommunens äldre medborgare någon valfrihet längre. Det första och främsta skälet angavs vara den demografiska utvecklingen med allt fler äldre. Den främsta lösningen på detta problem är dock inte att dra in människors valfrihet utan att se till att bygga fler platser. Det andra och viktigaste skälet till att ta bort valfriheten var att lägenheter får stå tomma längre om någon tackar nej. Men ifall platserna fylls fortare genom att vårdtagare inte vågar tacka nej av rädsla att förlora sin plats i kön leder växer den totala kön genom att färre för en möjlighet att få erbjudas en plats.
Nästa ärende av intresse var lokalresursbehov 2021-28 för omsorgsnämnden. Baserat på den senaste befolkningsprognosen behövs det enligt förvaltningens bedömning 181 fler vård- och omsorgsplatser, 11 fler LSS-gruppbostäder 19 fler LSS-servicelägenheter. Värt att beakta är då att omsorgsfrekvensen när det gäller antalet vård- och omsorgsplatser i proportion till antalet invånare över 80 år beräknas falla med en procent under perioden jämfört med dagsläget, från 14 % till 13 %. När det gäller LSS-bostäder har förvaltningen denna gång skickat ut en enkät bland brukarna för att se vilka som har planer på att flytta hemifrån. En brist i denna enkättagning var dock att det endast är de som idag har fyllt 18 år som svarade på enkäten, inte de som under perioden fyller 18 år. Denna brist påpekades av Liberalerna.
Nästa ärende av intresse var den politisk planen. Då planen har behandlats på en separat konferens rådde det i huvudsak enighet om den föreslagna planen. Liberalerna hade dock ett eget ändringsyrkande på en av punkterna som lagts till efter konferensen. Det gällde meningen med följande lydelse: Anhörigas insatser är en viktig del av omsorgen. Liberalernas yrkande var istället följande lydelse: Anhörigas insatser är ett viktigt komplement inom omsorgen. Vad är då meningen med denna skillnad i lydelser? Jo, det finns en utveckling inom hälso- och sjukvården att ta så mycket av vården så nära medborgaren som möjligt. Den har nu kommit så långt att det pratas om avancerad sjukvård i hemmet. Desto mer av vården som hamnar i hemmen desto större vårdtyngd hamnar på de anhöriga. En skrivning om anhöriga som del av vården tolkar jag som en förberedelse för denna utveckling. Men frågan är om kommunen ska förutsätta att det finns anhöriga som är villiga och tillgängliga att ta detta ansvar. Som liberal är en sådan presumtion inte bra då det sätter sig över en individs självbestämmande. Den skattefinansierade omsorgen finns till av skälet att främja individens egenmakt. Ett betrakta de anhöriga som ett komplement inom omsorgen tar till vara deras viktiga bidrag men samtidigt ger det möjligheten att när krafterna tryter att det allmänna ska gå in och täcka. Moderaterna ändrade dock den ursprungliga meningen till: Anhörigas engagemang är en naturlig av omsorgen. Vad det nu betyder.
