Omsorgsnämnden 28 januari 2020

Årets första nämnd var en extrainkallad nämnd som egentligen inte var planerad att äga rum. Det fanns också endast ett ärende på dagordningen, omsorgsnämndens yttrande över det förslag på ändrad nämndsorganisation som hade remitterats från kommunstyrelsens arbetsutskott (ksau).

Förslaget från ksau bestod av två delar. Den första delen är att ändra fördelningen av ansvarsområden mellan kommunstyrelsen, myndighetsservicenämnden och omsorgsnämnden. Den andra delen är att upplösa myndighetsservicenämnden och ersätta den med den återuppståndna miljö- och byggnadsnämnden. Genom att upplösa myndighetsservicenämnden återkallas uppdraget för de ledamöter och ersättare som sitter i den nämnden. Den första delen är det som berör omsorgsnämnden specifikt. Den ändrade ansvarsfördelningen innebär att omsorgsnämnden föreslås ta över kommunens ansvar när det gäller tillstånd och utövande av tillsyn för alkohol, tobak, elektroniska cigaretter, receptfria läkemedel, folköl och automatspel. Förutom dessa frågor som består av både tillsyn och tillståndsgivande föreslås också att tillståndsgivningen för färdtjänst och parkeringstillstånd för rörelsehindrade förs över till omsorgsnämnden. I likhet med att miljö- och byggnadsnämnden återuppstår är förslaget till ändrat ansvarsområde för omsorgsnämnden en återgång till läget från 2018 och tidigare, förutom vad avser parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Därmed är det inga konstigheter att ta tillbaka dessa ansvarsområden till omsorgsnämnden då upparbetade rutiner finns och den föreslagna förändringen av ansvarsområden inte har någon påverkan på tjänstemannasidan och de som utför arbetet. Liberalerna hade därmed inga synpunkter på denna ansvarsförändring i sak. Liberalerna, och övriga oppositionen, var däremot mycket frågande till varför Moderaterna efter bara ett år vill backa sin egen förändring. Det ställdes därför frågor till den moderata nämndsordföranden kring varför detta just nu och så brådskande. Förändringen föreslås träda i kraft 25 februari 2020.

Undertecknad ställde själv två frågor. Den första gällde ifall det behov som angavs i tjänsteskrivelsen, där det angavs att behovet av förändringar föranleds av behov av förändringar i ansvarsuppgifter och uppdrag mellan nämnder och kommunstyrelse, kunde konkretiseras och utvecklas. Svaret var att behovet var tillräckligt utvecklat i tjänsteskrivelsen. Den andra frågan var i fall myndighetsservicenämnden hade missköt sitt uppdrag och ifall omsorgsnämnden då behövde göra ett omtag för att få verksamheten att fungera igen och eventuellt behövde tillskjuta medel. Frågan ställdes för att klarlägga ifall det var detta som föranledde behovet av att göra en omorganisation i den politiska organisationen. Svaret från Moderaterna blev att det inte var omsorgsnämndens ansvar att recensera andra nämnders arbete och att ta upp den frågan med revisionen. Med tanke på att förändringen skulle träda i kraft den 25 februari hinner inte revisionen handlägga det på en månad varför svaret är helt befängt. Om nu ansvarsförändringen föranleds av behov av förändring bör en rimlig sådan vara att uppgifterna inte har skötts. Att då inte svara på en fråga om hur uppgifterna som ska omfördelas har sköts är inte trovärdigt. Bättre då att säga vilka skäl som egentligen ligger bakom och stå för det.

Omsorgsnämnden 10 december

Årets sista nämnd inleddes såsom brukligt med några informationspunkter. Dessa handlade huvudsakligen om S:t Knut. Först redogjorde kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska, MAS, för tre Lex Maria-anmälningar som har gjorts på S:t Knut. Incidenterna har inträffat under juli och september månad i år. I det första fallet rör det sig om en syrgasapparat som dragits ut. Det andra fallet består av att en vårdtagare ramlat efter att försökt ta sig över sänggrindar som inte skulle ha varit uppdragna. Tredje fallet var en vårdtagare som ramlat ner när sänggrindar som skulle ha varit uppdragna inte var det. Fall två gav en revbensfraktur och fall tre gav en nackfraktur. Samtliga tre fall ligger hos IVO för utredning och beslut därifrån har ännu inte kommit. Därefter vidtog en allmän information om läget på S:t Knut. De tre senaste observationer har varit positiva och visat en förändring till det positiva. Verksamhetschefen på S:t Knut kommer också inom kort ersättas då Daniel Bosak fått sluta. Bemanningskravet uppfylls dock fortfarande inte. 72 % undersköterskor uppnås på passen i genomsnitt vilket är lägre än 85 % som avtalet kräver vilket gör att vitet kommer att fortlöpa. Detta trots att det vid den förra nämnden meddelades att bemanningen då uppnådde den avtalade procentsatsen på pappret och att det snart skulle synas i verksamheten. Det hade också kommit en skrivelse från Vardagas MAS. I den angavs att delegeringen till undersköterskorna fungerar bra, läkemedelsrutinen följs och att dokumentationen följer riktlinjerna. Vardagas MAS kunde intyga att patientsäkerheten var bra. Kommunens MAS lade då till att HSL följs på S:t Knut. Frågor ställdes dock kring mängden avvikelserapporter på S:t Knut och ifall kommunen hade full insikt i hur många avvikelser som sker på S:t Knut. Svaret från tjänstemännen på den frågan var att de avvikelserapporter som kommer till kommunens kännedom har minskat.

Nästa ärende av intresse var ramupphandling - drift av vård- och omsorgsboende i Vellinge kommun. Detta ärende hade behandlats på omsorgsnämnden den 15 oktober då förfrågningsunderlaget antogs, då Liberalerna hade eget yrkande kring både innehållet i förfrågningsunderlaget och vad som ska ske med S:t Knut efter att denna upphandling hade genomförts. Nu hade upphandlingen genomförts och återrapporterades till nämnden. Då ingen lämnat något anbud var den enda möjliga tillvägagångssättet att besluta om att avsluta upphandlingen. Frågor har ställts till olika entreprenörer kring varför de inte lämnat några anbud. De har angivit som skäl att avtalstiden varit för kort, 1+1 år, vilket enligt entreprenörernas bedömning ger en för kort tid att etablera en stabil verksamhet och att ett snabbt övertagande inte är möjligt med hänsyn till handläggningstiderna för tillstånd hos IVO. Därmed faller alternativet med att låta en entreprenör som inte sköter sitt uppdrag snabbt ersättas av en annan extern entreprenör. En slutsats av det är att i de fall som kommunen saknar egen produktion inom ett verksamhetsområde så är kommunen helt i händerna på den utförare som inte sköter sitt uppdrag då dagens vitesnivåer inte avskräcker eftersom Vardaga vid denna nämnds sammanträde har betalat vite i tre och en halv månad utan att korrigera felen. Utpressningssituationen blir tydlig. Den slutsats som kan dras när det gäller den aktuella situationen på S:t Knut är att det enda som återstår nu för att få bort Vardaga är att kommunalisera driften av S:t Knut, eller att S:t Knut ska drivas i egen regi som det formellt blir. Liberalerna la därför ett yrkande om att förbereda ett övertagande i egen regi av S:t Knut inom sex månader och att därefter häva avtalet med Vardaga. Anledningen till att hävningen av avtalet får vänta i sex månader är att vid en hävning kan Vardaga lämna inom loppet av dagar. Detta yrkande stöddes av en enig opposition i nämnden även om Socialdemokraterna lade ett eget yrkande med samma innehåll. Moderaterna är nu ensamma om att vilja fortsätta låta Vardaga hållas med att inte sköta sitt uppdrag.

Nästa ärende av intresse omsorgsnämndens internbudget för 2020. Nämndens budgetram beslutades av fullmäktige den 22 oktober. Den innebar i korthet att ett besparingsbeting på 9,9 mnkr gavs till nämnden. Liberalerna lade då fem egna yrkanden, enligt nedan, med anledning av internbudgeten.

1. Att omsorgsnämnden begär ett tillskott av kommunbidrag på 8,45 mnkr motsvarande de kostnadsreduceringar som föreslås inom LSS, socialpsykiatri, aktivitetshusen och vård- och omsorgsboende.
2. Att målet om att konkurrensutsätta och pröva olika regialternativ mäts genom att en risk- och konsekvensanalys genomförs av vad det innebär att inte ha någon egen verksamhet alls med hänsyn till det som har skett på S:t Knut.
3. Att någon förnyad konkurrensutsättning av verksamhet som fortfarande finns kvar i egen regi inte görs förrän utredningen om framtidssäkrad välfärd är genomförd.
4. Att målet framtidssäkrad välfärd ska automatisera fyra verksamhetsprocesser.
5. Att målet om kvarboendeprincipen ändras till följande lydelse: Kvarboendeprincipen ska gälla så länge det är skäligt för den enskilde och dennes anhöriga. 

Det första yrkandet lades för att kommunens kärnverksamheter, vården och omsorgen av de svagaste i samhället, är viktigare än ett naturrum på Strandbaden. Det andra yrkandet lades för att det är viktigare att stanna upp och reflektera över hur mycket av nämndens verksamhet som ska skötas av en privat utförare med tanke på vad som hänt på S:t Knut än att fortskrida med ännu fler privatiseringar, vilket Moderaterna vill. Även om samtliga yrkanden avslogs var det andra yrkandet det enda där det gavs en motivation. Den moderata ordföranden Mavis Zander hänvisade till den konsultrapport som gjordes under början av 2018 kring hur socialpsykiatrin skulle effektiviseras, det som nu bland annat är aktuellt för privatisering. Men som hon själv sa var detta inte en risk- och konsekvensanalys. Att använda det som motargument är undermåligt och visar på en rigiditet och låsning kring att det privata alternativet i alla lägen alltid är det bästa. Det tredje yrkandet följer på det andra yrkandet. Det fjärde yrkandet handlar om att ha en högre ambitionsnivå än de två verksamhetsprocesser som Moderaterna föreslog. Detta då ett behov av att automatisera verksamhetsprocesserna föreligger i dessa tider av pengarna inte räcker till alla de krav som finns. Slutligen det femte yrkandet handlar om att värna individens självbestämmande. Inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården finns det betydande tryck på att flytta så mycket av vården som möjligt hem till folk för att minska kostnaderna för att hålla vårdplatser öppna. Det är säkert lovvärt men får inte innebära att anhöriga tvingas ta ett vårdansvar som de inte vill eller är kapabla att hantera. Det begränsar dessa individers rätt till ett självständigt liv. De enskilda vårdtagarna uttrycker oftast att det största problemet de har är den ofrivilliga ensamheten. Att flytta mer vård hem till vårdtagarna kan leda till en ökning av den ofrivilliga ensamheten, i de fall som de bor själva och har långt till anhöriga, vilket inte är bra för ofrivillig ensamhet gör människor sjukare.