Dagens möte inleddes med att representanter från företaget Vardaga, som driver S:t Knuts vård- och omsorgsboende, kom till nämnden för att förklara situationen på boendet och vad de ämnar göra åt den samt att svara på nämndens frågor. Först redogjorde Vardaga vad de avsåg att göra för att förbättra situationen. Det första var att bygga upp en organisation av fler chefer och chefsnivåer. Genom det skall skapas 1 enhetschef och 5 gruppchefer. Då personalen inte vill ta emot delegation ska utbildningar ske för att förbättra kompetensen hos befintlig personal och rekrytering av fler undersköterskor ske. Om det skulle leda till fler delegationer framgick dock inte. Då bristerna även gäller dokumentationen sades dock också att HSL-dokumentationen skulle förbättras. Dock ställde den sjuksköterska som Vardaga hade med sig frågor till kommunens MAS om vad en sådan pärm skulle innehålla, en besynnerlig fråga. Då problemen började redan vid övertagandet den 1 februari ställdes en fråga hur överlämningen från föregående entreprenör gått till. På den frågan hade Vardaga inget svar men medgav brister. Det ska då nämnas att Vardaga hade två månader på sig att förbereda övertagandet av S:t Knut. En ytterligare fråga som ställdes var hur många allvarliga avvikelser som hade skett på S:t Knut under Vardagas tid. Även denna fråga kunde de inte svara på. I samband med Vardagas besök på nämnden delgav även kommunens MAS sin bild av vad som hänt på S:t Knut. MAS:en sade först att kvaliteten skiftar kraftigt mellan avdelningarna på S:t Knut där vissa avdelningar fungerar bra medan andra inte fungerar alls. Vidare berättades att undersköterskorna inte förstår en delegation och att hemsjukvården, som drivs av Förenade Care, en helg hade fått göra 50 extra besök för att personalen inte kunde hantera situationen på S:t Knut. Kommunen har med anledning av det som hänt sedan slutet av augusti dagliga observationer på plats på S:t Knut och har framfört en reklamation till Vardaga.
Nästa ärende av intresse var programbeskrivning gällande lokal för daglig verksamhet LSS. I dagsläget finns den daglig verksamhet inom ramen för LSS som kommunen driver på tre olika ställen i Vellinge. Dessa lokaler är inte ändamålsenliga och i bästa skick. Det så kallade Basen som ligger i källarvåningen på Almgården, Linden som ligger på Lindesgatan och Änga som ligger på Ängavägen. Det som kan vinnas med en ny lokal är att det möjliggör en samordning av verksamheten. Även om avståendet inte är stort mellan de tre olika anläggningarna idag är många i målgruppen rörelsehindrade vilket gör att en samordning skulle ge fördelar. Fördelarna består bland annat i att verksamheten bättre kan anpassas och utvecklas efter vilka individer som deltar och dessas individers egen utveckling. Sedan ökar gruppen vuxna inom LSS-verksamheten vilket gör att behovet av lokaler också ökar vilket gör att större lokaler behövs. En samordnad lokal skulle också ge större möjligheter att ge personer med NPF-diagnos en verksamhet som de vill delta i. Personer med NPF-diagnos väljer idag att i stor utsträckning inte delta i den dagliga verksamheten.
Nästa ärende av intresse var nämndens delårsrapport per den 30 juni. Prognosen för helåret 2019 pekar på ett överskott på 14,9 mnkr. Vård och omsorg bedöms ge ett överskott på 8 mnkr. Inom vård och omsorg är de största avvikelserna inom vård- och omsorgsboenden och LSS-verksamheten. Inom vård- och omsorgsboendena består överskottet av att Omtankens hus inte togs i full drift förrän i augusti samt att utförarna inte får ersättning för mer än tio dagar efter att en plats blir tom och platserna står tomma längre. Inom LSS-verksamheten består underskottet främst av att antalet assistanstimmar fortsätter att öka kraftigt. Denna ökning kommer av att Försäkringskassan avslår fler ärenden vilket gör att kommunen får gå in. Individ- och familjeomsorgen bedöms ge ett överskott på 6 mnkr. Inom IFO kommer överskottet huvudsakligen från ett lägre försörjningsstöd till följd av fler individer lämnar etableringen med egenförsörjning än beräknat. Till det kommer ett lägre behov av familjehemsplatser och HVB-placeringar till följd av färre barn och unga i behov av denna vård. Måluppfyllelsen bedöms att bli 85 %. De mål som inte bedöms nås är att placerade barn och ungdomar ges möjlighet att gymnasiekompetens, att verksamheterna ska samverka med sin närmiljö och att Vellinge kommun ska ha Sveriges lägsta försörjningsstöd. Ett stickprov när det gäller de placerade barnens möjligheter visar att 8 av 11 barn hade godkänd närvaro och progression. När det gäller målet om Sveriges lägsta försörjningsstöd ligger Vellinge näst bäst vilket gör att målet uppnås delvis. När det gäller samverkan med närområdet är det kommunens HVB-boenden som fått anmärkningar på att deras samarbete med föreningarna fungerar mindre bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar